5 bästa råd för att undvika blixtnedslag när du seglar i Kroatien

Är det säkert att vara ombord på en segelbåt under åskväder?

Ett blixtnedslag orsakar en kraftig elektrisk urladdning med mycket hög spänning, vars effekt avtar med avståndet från nedslagsplatsen. Skador uppstår ofta inte enbart vid ett direkt nedslag i fartyget. Det räcker att blixten slår ner i närheten, eftersom den intensiva elektriska urladdningen påverkar alla ledande material, däribland elsystem och komponenter i utrustning ombord på båtar med elektroniska installationer. Ibland kan bara några tiotal meter vara helt avgörande. Ett dödligt blixtnedslag behöver alltså inte vara direkt. Till följd av åska slås instrument ofta ut eller bränns sönder. När blixten träffar ett mindre fartyg av trä eller plast söker sig strömmen varje möjlig väg nedåt, och människokroppen leder elektricitet mycket effektivt. Om du hamnar i åskväder och saknar skydd mot blixtnedslag kan du därför minska risken genom att följa några enkla råd.
Om du överraskas av oväder till sjöss och saknar blixtskydd bör du följa dessa enkla anvisningar för att minska faran.

Vad gör man i en segelbåt under åskväder?

5 bästa råd för att undvika blixtnedslag under segling i Kroatien:

1. FÖLJ VÄDERPROGNOSEN, men om du inte kan undvika situationen:
Det bästa är naturligtvis att inte hamna i sådana förhållanden över huvud taget. När du är till havs bör du alltid vara uppmärksam på avlägsna blixtar vid horisonten, eftersom man sällan hör åska från ett oväder som befinner sig mer än fem sjömil bort. Ett farligt oväder bör du därför försöka undvika i god tid genom att snarast söka en skyddad plats i hamn eller vik. Ljudet från åskan färdas ungefär en engelsk mil på fem sekunder, vilket gör det möjligt att uppskatta hur långt bort ovädret är och hur snabbt det närmar sig. Om du till exempel befinner dig två sjömil från land och ett oväder som är fem sjömil bort rör sig mot dig med 20 miles per hour, har du ungefär 15 minuter på dig att nå land.

2. HÅLL DIG LÅGT
Under oväder bör du i första hand stanna i mitten av båtens ruff. Om båten saknar ruff ska du hålla dig så lågt som möjligt och sitta hopkurad i sittbrunnen. Händer och fötter ska hållas innanför båtens yta. Luta dig inte ut och häng inte över däckskanten. 

3. HA KLÄDER PÅ DIG, Om du befinner dig i en gummibåt och inte hinner undan i tid kan du minska risken vid blixtnedslag genom att vara ordentligt klädd, eftersom faran är betydligt större om kroppen är bar. Även små båtar av trä eller glasfiber innebär en högre risk, eftersom deras konstruktion inte ger automatisk jordning som på metallfartyg, där elektriciteten snabbt leds ut i havet.

4. RÖR INTE METALLDELAR
Var noga med att inte vidröra metalldelar. Om du står vid rodret bör du sitta eller stå på ett underlag av trä eller annat material som inte leder elektricitet. (Metallhandtag är farliga under oväder)

5. STÄNG AV ELEKTRONIKEN
Under oväder bör all elektronisk utrustning stängas av och inte beröras, inklusive radion. Fäll in eller ta bort radioantennen och andra delar som sticker upp ovanför båten om de inte är jordade. Försök så långt det är möjligt att undvika att röra vid delar av båten som är anslutna till blixtskyddssystemet. Vidrör aldrig två komponenter som är kopplade till elsystemet samtidigt.

*Det bör understrykas att dödsfall ombord till följd av blixtnedslag är mycket ovanliga, men sådana nedslag är inte sällsynta. Särskilt under de senaste åren har vi sett en ökad frekvens av blixtnedslag och mer extrema väderförhållanden i Adriatiska havet till följd av klimatförändringarna.

Farliga scenarier
När blixten träffar båten tar den elektriska urladdningen den mest direkta vägen mot havet, där energin sedan sprids åt olika håll. Vissa av dessa situationer kan få mycket allvarliga följder för skeppare eller besättningsmedlemmar om de befinner sig i fel position. Anta till exempel att blixten slår ner i båtens ojordade radioantenn. En metallantenn leder då den elektriska laddningen vidare till radion, och om din hand vilar på radion eller på metall som är ansluten till den, samtidigt som dina fötter står på ett vått underlag i kontakt med metall som går genom skrovet till kölen, kan din kropp bli den bästa ledaren för strömmen. 

Oskyddad utombordsmotor
Mindre segelbåtar har ofta en kompletterande framdrivning i form av en utombordsmotor monterad i aktern, vilket kan öka risken för besättningen vid åska. Orsaken är att simuleringar visar att en sådan motor inte befinner sig inom blixtskyddszonen.

Elsystem är känsliga
Det finns inget absolut skydd mot blixten, och dess väg är oförutsägbar. Samtidigt är det ett faktum att vissa mikrolägen verkar dra till sig blixtar mer än andra. 
Det finns indikationer på att en sådan plats nyligen kan ha uppstått i hamnen i Split, nära ACI marinan i Kroatien. Efter att järnskulpturen Vindrosen flyttades mindre än femtio meter började de fartyg som låg närmast strandkanten ofta få skador orsakade av blixtnedslag. Se bild:

I september 2020 inträffade ett sådant blixtnedslag på fyra av de närmast förtöjda stora och tekniskt avancerade segelkatamaranerna. All elektronik, samtliga elektriska vinschar och övriga system samt hela batteriuppsättningar förstördes på de båtar som låg närmast, och den totala skadan uppgick till flera hundra tusen kuna. Det är anmärkningsvärt att problemet aldrig förekom tidigare när skulpturen stod på sin gamla plats. Även då låg båtarna förtöjda i dess omedelbara närhet, och till och med ännu närmare.

Omkring februari 2022 var åskovädret som drabbade området kring Šibenik det kraftigaste i hela landet. Enligt blixtsensorer registrerades omkring 500 blixtnedslag i Šibenik den dagen. I den vidare regionen noterades mer än 4 000 nedslag mellan klockan 18 och 22. Ett blixtnedslag i Pirovac träffade toppen av masten på en förankrad segelbåt, vilket fångades av en panoramakamera i Pirovac. Se bilden nedan från webbkameran:

Hur är det med åskledare?

En åskledare är en metallstav som monteras på en konstruktion för att skydda den mot blixtnedslag. Det enda tillförlitliga sättet att skydda sig mot blixtnedslag på en segelbåt är att installera en kopparplatta på ungefär en kvadratmeter vid kölen. Att anlägga ett blixtskydd är dock inte särskilt komplicerat. Först behöver man placera en metallspets högst upp på masten och förbinda den med havet genom en ledare som går genom masten och jordas med en kopparkabel. Den ena änden kopplas till spetsen och den andra jordas till båtens metallskrov eller köl. Om skrovet eller kölen inte är av metall bör en kopparplatta monteras där, minst en halv kvadratmeter stor. Masten ger då höjden på den koniska skyddszonen runt masten, alltså Faradays bur, och personer inom denna zon skyddas mot blixtnedslag. Detta används dock sällan på seglingskryssare, eftersom effekten försämras när plattan skapar högt motstånd, bromsar båten och ger upphov till galvaniska strömmar. Dessutom är det inte särskilt logiskt att ha en kolfibermast och samtidigt dra en kabel som väger 30 kilo genom den. Därför finns det ingen fullgod lösning för att skydda en segelbåt mot blixten.
Ett annat problem är att om du har en åskledare i masttoppen och ligger förtöjd bland andra segelbåtar som saknar detta, finns det en stor sannolikhet att blixten träffar just din båt. Det fungerar nästan som en inbjudan till blixten. Därför är det i Kroatien, åtminstone på segelbåtar upp till 50 fot, inte vanligt att jorda masten, eftersom det har visat sig kunna orsaka större skador. Åskledare kan nämligen dra till sig elektricitet även när blixten inte slår ner direkt i dem.

SEGLBÅTARS MASTRÖRELSER
Konisk skyddszon under statiska förhållanden.
När segelbåten lutar i sidled minskar skyddsområdet. Under sommaren ligger många seglare i våra marinor i båtar vars master är i ständig rörelse.

Om segelbåtarna rör sig mot varandra ökar skyddszonen mot blixtnedslag, eftersom den ena båten då kommer in i den andras område och den koniska skyddszonen blir större. Om segelbåtarna i stället rör sig bort från varandra minskar skyddszonen mellan dem, vilket gör båda mer utsatta. När de närmar sig varandra ökar skyddet för båda båtarna i takt med att masterna kommer närmare varandra. 

Se infografiken nedan för att få en tydligare bild av informationen:

Våra seglare tycks följa den grundläggande principen att noggrant övervaka väderprognosen, särskilt utvecklingen av stormmoln och cumulusbildning, och att omedelbart söka skydd i en väl skyddad hamn så snart det finns tecken på att ett oväder håller på att byggas upp.

Blixten träffar även jollar

I Sveti Petar nära Biograd omkom år 2005 en ung tjeckisk man som befann sig i en jolle under ett åskväder. Att köra en jolle under oväder eller regn innebär den största risken för blixtnedslag.
Utombordsmotorer med många metalldelar är till exempel ett idealiskt mål för urladdning av atmosfärisk elektricitet. Risken är särskilt stor om båten saknar separat styrkonsol eller om föraren manövrerar jollen genom att hålla i motorhandtaget.

Den elektriska potential som byggs upp före ett blixtnedslag kan överstiga 100 miljoner volt. Själva urladdningen överför en ström på 20 000 till 50 000 ampere och skapar en temperatur på omkring 55 000 grader Celsius. Den varar bara en bråkdel av en sekund men är extremt destruktiv och kan vara dödlig. Ett enda nedslag i en båt kan omedelbart förstöra masten, skada skrovet och i värsta fall döda flera personer. Nästan 50 procent av dem som drabbas av blixtnedslag har befunnit sig på eller nära vatten, vilket visar att vatten och blixtar ofta är en farlig kombination. Samtidigt bör man känna till att blixten kan slå ner flera kilometer både före och efter att ett till synes passerat oväder har dragit förbi.