Vilka är de internationella nödsignalerna till sjöss?

Internationella nödsignaler till sjöss. Hur begär man hjälp till havs?

När en nödsituation uppstår på vattnet är förmågan att larma effektivt avgörande. Att behärska de internationella nödsignalerna till sjöss är inte bara viktigt för säkerheten. Det är också en skyldighet enligt sjörätten.

Denna guide förklarar de mest vedertagna nödsignalerna till sjöss, från visuella tecken till radiokommunikationsprotokoll. Innehållet är anpassat för både mindre båtar och kommersiella fartyg.

Visuella nödsignaler till sjöss:

Orange rök som nödsignal dagtid

Den internationella standarden för visuella nödsignaler under dagtid är den orange rökfacklan. När den antänds avger den en tät orange plym som syns på långt håll. Sjöräddningsenheter och närliggande sjöfarare uppfattar den entydigt som en begäran om omedelbar assistans.

När används: Dagtid och vid klart väder
Bäst för: Mindre och medelstora fartyg. Allmänt igenkänt av luftburna och marina räddningsenheter

Röda fallskärmsljus och signalraketer för nattbruk

Röda pyrotekniska signaler, inklusive signalraketer och fallskärmsljus, är avsedda för användning nattetid. De skjuts upp på hög höjd och ger en ljusstark signal som är idealisk för att väcka uppmärksamhet på långa avstånd.

Bland de internationella nödsignalerna för dagtid används orange rök. Om någon ombord är i nöd och behöver assistans kan en orange rökfackla antändas. Den täta orangea röken syns mycket väl i dagsljus och uppfattas allmänt av sjöfarare och sjöräddning som ett tydligt rop på hjälp.

Observera: Dessa signaler fungerar sämre i dagsljus och bör reserveras för nödsituationer under natten.

Men vilka är de viktigaste nödsignalerna till sjöss? Det finns även andra nödsignaler och utrustning som används till havs, till exempel nödsignalsflaggor, signal­speglar och pyrotekniska nödsignaler som röda fallskärmsljus och orange handrök. De används i olika situationer och förhållanden för att signalera nöd och begära assistans. Sjöfarare bör känna till korrekt användning av dessa signaler och utrustning och följa internationella regler och riktlinjer för nödsignalering. Dagtid är orange rök ett etablerat val. Det lämpar sig särskilt när läget är extra riskfyllt och uppmärksamhet snabbt behöver väckas.

Bestämmelserna för säker navigering och de internationella sjövägsreglerna anger i detalj vilka signaler som markerar fara och behov av hjälp. Om inget annat uttryckligen anges gäller dessa regler alla fartyg. Vissa undantag förekommer dock, vilket innebär att inte varje föreskriven signal är praktiskt möjlig eller lämplig för alla fartygstyper.

Exempelvis gäller inte avfyrning av skjutvapen eller andra explosiva signaler med en minuts mellanrum och att tända eldar i tunnor för mindre båtar. Mindre båtar är ofta inte utrustade för vissa former av nödanrop, som signalreflektorer eller en fyrkantig flagga med en kula eller ett kulformat föremål ovanför eller under. Mindre båtar har dessutom sällan Inmarsat eller radartransponder, och dessa är i vilket fall inte ändamålsenliga för denna typ av nödanrop.

Även om de är utrustade med signalraketer, handbloss eller pjäser som skjuter röda stjärnor i tät följd är det i första hand signaler avsedda för natt. De syns dåligt under dagtid.

Visuella nödsignaler med flaggor

Nödsignalsflaggor (N över C)

Om situationen inte innebär omedelbar fara kan du begära hjälp på ett mindre alarmerande sätt. Enligt International Code of Signals markeras nöd genom att hissa N, November, över C, Charlie. Denna signal kan användas när elektroniska eller pyrotekniska medel saknas. Det är ett mångsidigt och viktigt sätt att signalera nöd som alla sjöfarare bör känna till.

Ljudsignaler vid nödläge: använd visselpipa och tuta

Visselpipor, tutor och andra ljudanordningar

Om du saknar radio eller visuella nödhjälpmedel är ljudsignaler ett effektivt alternativ.

• Blås i en visselpipa, signalera med tuta eller slå rytmiskt på metallföremål.
• Använd Morse SOS: ... --- ... (tre korta, tre långa, tre korta).

Dessa signaler är enkla och allmänt begripliga, särskilt i kustnära och trafikerade farvatten.

Ljudsignaler är en av de mest grundläggande metoderna för att kalla på hjälp. Blås i en visselpipa, tuta eller slå på ett metallföremål i ett tydligt, återkommande mönster. I Morsekod är den internationella nödsignalen tre korta signaler följt av tre långa och sedan tre korta (SOS). Genom att upprepa mönstret markerar du att du är i nöd.

Hand och armsignaler

Hjälp påkallas genom att höja och sänka utsträckta armar.

Att hälsa på ett annat fartyg när ni möts på tryggt avstånd är vanligt och uppskattat. Det handlar inte enbart om artighet utan visar också att ni sett varandra och passerar tryggt.

Att vinka för att kalla på hjälp skiljer sig från att hälsa.

Om du har en mindre båt utan nödraketer eller nödflaggor kan du ändå påkalla hjälp vid ett sjönödsläge. Gör det genom att upprepade gånger höja och sänka båda armarna rakt ut från kroppen. I land görs tecknet med höjda, något särade armar så att kropp och armar tillsammans liknar bokstaven Y. Båda dessa tecken är tydliga om de syns väl, så ställ dig gärna där du syns bäst, till exempel utanför ruffen eller uppe på den. Vifta inte med händerna över huvudet på ett sätt som kan tolkas som en hälsning. För att väcka extra uppmärksamhet är det utmärkt att samtidigt ge en sammanhängande signal med tuta, visselpipa eller annan dimsignalanordning.

Att vifta med armarna eller ett föremål är en enkel men effektiv metod för att signalera att du behöver hjälp på vattnet. Det kan få förbipasserande båtar, fartyg eller flyg att uppmärksamma din situation. Så här använder du vinkning som nödsignal på ett effektivt sätt:

• Använd kontrastfärger. Bär eller vifta med något som är kraftigt färgat och mycket synligt, till exempel en orange flytväst, en röd tröja eller en färgstark flagga. Kontrasten mot vattnet gör dig lättare att upptäcka. Använd stora, svepande rörelser med armarna eller med ett reflekterande föremål.
• Ställ dig där du syns bäst för potentiella räddare. Att stå på båtens högsta punkt ökar synligheten på håll.
• Kombinera med ljudsignaler. Om du har visselpipa eller trycktuta, använd den samtidigt som du vinkar för att öka chansen att både synas och höras.

Tänk på att vinkningens effektivitet beror på siktförhållanden, om det finns fartyg eller flyg i närheten och vilken tid på dygnet det är. Anpassa din signalering för att öka chansen till snabb hjälp vid sjönöd.

Vid enkla, teknikfattiga nödsituationer är upprepat höjande och sänkande av utsträckta armar ett erkänt nödsignaltecken som inte ska förväxlas med en vänlig hälsning.

Tips:

• Stå på båtens högst synliga punkt
• Använd starka eller kontrasterande färger, till exempel orange flytvästar eller flaggor
• Kombinera med ljudsignaler som visselpipa eller tuta för ökad uppmärksamhet

Anropa HJÄLP via VHF

Protokoll för radiokommunikation

Om du har en marin VHF radio ombord, använd den för att ropa på hjälp. Ställ in radion på kanal 16, den internationella anrops- och nödkanalen. Tala tydligt och lugnt, uppge fartygets namn, position, typ av nödläge och antal personer ombord. Vänta på svar och lämna därefter begärda uppgifter.
Om du bedömer att du är i potentiell fara och behöver skyndsam assistans, skicka ett nödanrop via VHF radio på kanal 16, enligt fastställt protokoll med "PAN PAN".

Användning av VHF radio kanal 16

Om sådan finns ombord är en marin VHF radio en av de mest tillförlitliga metoderna för att begära hjälp.

Steg:

1. Ställ in kanal 16, internationell nöd- och anropsfrekvens.
2. Tala tydligt: "MAYDAY, MAYDAY, MAYDAY. Detta är [fartygsnamn], beläget vid [koordinater]. Vi upplever [typ av nödläge]. [Antal] personer ombord. Begär omedelbar assistans."
3. Vänta på svar och följ efterföljande instruktioner.

Om situationen är brådskande men inte omedelbart livshotande använder du "PAN PAN" i stället för "MAYDAY".

Viktigt: Små fritidsbåtar är inte alltid juridiskt skyldiga att ha VHF radio ombord, utom i vissa kustzoner. Trots detta rekommenderas VHF starkt för alla som färdas till sjöss.

Omgivande fartyg kanske inte hör dig eftersom båtar för personligt bruk enligt gällande föreskrifter om båtar, jollar och yachter inte behöver ha VHF radio om de inte är registrerade för fartområde I eller II.

Kustradiostationen kommer däremot med stor sannolikhet att uppfatta anropet och organisera insatsen utifrån sin lägesbedömning.

Nödsignaler för små respektive stora fartyg

• Små fartyg saknar ofta avancerad utrustning som radarsvarare, Inmarsat utrustning eller pyroteknik enligt SOLAS klassning. De får förlita sig på visuella och akustiska signaler samt grundläggande elektronik.
• Större fartyg kan ha EPIRB, SART, Inmarsat och integrerade nödsignalsystem som automatiskt larmar globala övervakningscentraler.

Oavsett fartygsstorlek måste alla sjöfarare känna till föreskrifter om säkerhet i sjöfart och de internationella sjövägsreglerna COLREG.

Lagstadgad skyldighet att undsätta

Enligt sjörätten, särskilt artikel 764 i sjölagstiftningen, är varje sjöman inte bara juridiskt utan även etiskt skyldig att hjälpa nödställda, även under krig eller om den nödställde först avböjer hjälp. Detta betonar den globala principen om solidaritet och säkerhet till sjöss och vikten av att bistå vid nödsituationer.

Rekommenderade metoder för synlighet och signalering

Slutsats: vilka är de sex internationellt erkända nödsignalerna till sjöss?

Här är sex internationellt erkända nödsignaler till sjöss, enligt International Maritime Organization, IMO och SOLAS konventionen. Signalerna är enkla, allmänt förstådda och kan användas av vem som helst i nöd, vilket skänker trygghet och tillit till att du kan kalla på hjälp.

1. Orange röksignal

• När den används: dagtid
• Syfte: avger tät orange rök som syns väl i dagsljus
• Används av: livflottar, mindre båtar, enskilda personer

2. Röd fallskärmsraket eller röd raket

• När den används: nattetid
• Syfte: skjuts högt och brinner klart i rött för att uppmärksamma fartyg eller flyg på långt håll
• Fördel: synlig över stora avstånd

3. Signalflaggor N över C, November över Charlie

• När den används: dagtid
• Syfte: visuell nödsignal med internationella signalflaggor
• Tolkning: "Jag är i nöd och behöver omedelbar assistans"

4. Nödanrop via radio VHF kanal 16

• Anropstyper:
  • MAYDAY, omedelbar fara för liv eller fartyg
  • PAN PAN, brådskande men ej livshotande
• När den används: när som helst, förutsatt att VHF radio finns tillgänglig

5. Ljudsignal

Ljudsignaler är en av de mest grundläggande och effektiva metoderna för att kalla på hjälp. Oavsett om du blåser i en visselpipa, tutar eller slår på ett metallföremål kan ett tydligt rytmiskt mönster fungera som en kraftfull nödsignal. I Morsekod är den internationella nödsignalen tre korta signaler, tre långa och tre korta, SOS. Genom att upprepa mönstret visar du att du är i nöd och du har därmed ett enkelt men verksamt verktyg när det gäller.

6. Upprepad vinkning med armarna

• När den används: dag och natt
• Syfte: manuell nödsignal när utrustning saknas
• Korrekt rörelse: höj och sänk båda utsträckta armarna upprepade gånger

✅ Proffstips: kombinera flera metoder, till exempel visuell, akustisk och radio, för att öka chansen att upptäckas och bli räddad.

Oavsett om du navigerar i kustnära leder eller ger dig ut på öppet hav är det avgörande att kunna känna igen och sända internationella nödsignaler. Utrusta din båt korrekt, lär dig gällande signalprotokoll och var alltid redo att hjälpa eller be om hjälp. Det är inte bara gott sjömanskap. Det är ett krav enligt sjörätten.

Källor och referenser:

• International Maritime Organization, IMO: www.imo.org
• US Coast Guard Boating Safety: www.uscgboating.org
• SOLAS konventionen, Safety of Life at Sea

Senast uppdaterad: 3 oktober 2025

Vanliga frågor: